Ja nu har mini hunnit bli hela 13 dagar gammal och livet börjar väl kanske ta lite form, jag har ju som vanligt inte varit bra och dragit på mig bådde det ena och det andra.. bakterier i snittsåret och hosta igen. Bakterierna var på kontroll igår och nu behövs inget mer antibiotika, tur det för den första sorten var ju resistent mot bakterierna och den andra sorten var alldelles för nära vän med riktigt penicillin. = klåda och andra besvär för min del, dock behövdes inte akuten denna gång 
alltid nåt.
Jag har tänkt att skriva ett inlägg om hur det planerade snittet gick till, med allt som kan gå fel och lite tips om vad man ska stå på sig om.. för det var något jag saknade när jag googlade runt före mitt snitt. men det ska jag göra när jag har n ån timme i frihet. Idag ska jag försöka med några minuter i solen här utanför..
Category Archives: Hälsa
Fredag och inga nya sjukdomar i sikte
Tror att det kan vara så att vi kanske får vara friska över helgen… idag har det varit en produktiv dag än så länge, vi har hittat på lite försvunna saker på vinden och ordnat med vagga och sånt. Nu är det ju faktiskt bara 6 dagar kvar innan vi får träffa på monstret i magen 
Det enda som fortfarande saknas är mina amningsbh:ar.. vi vet båda att när vi packade ner dem sa vi att – Är det så att vi ska fler barn så kommer vi att packa upp den här kartogen… uppenbarligen har vi inte gjort det!!! Men jag slår vad om att ifall jag kliver ner på stan och köper mig en ny så dyker de upp.. fast en är ju ett måste så jag ha väl inget val direkt!
Mer så har vi äntligen fått lite ordnig på försäkringskassan, maken ska få pengar på måndag och jag kommer väl få pengar de närmsta veckorna..
Hoppas att det går bra för grabbarna L idag, den ena är hemma och sjuk och den andra ska tillbaka till doktorn och väga sig.. alla vi här hemma hoppas att det ska gå bra. Nu full fart mot fikafixande till lillkillen och hans kompis som leker däruppe..
Mera sjukt..
Gårdagen slutade i kaos och panik.. lilltjejen hade en jobbig dag och sov i stort hela dan, jag satt som en hönsmorsa i soffan bredvid, hon vaknade nämligen och hulkade men det kom bara lite slem.. hur som helst tordes jag inte lämna henne efter det 
När vi sitter för att äta middag så blir det lite tokigt och hon blir ledsen och börjar hulka igen, den lilla mat hon ätit återvänder med en massa blod i, på tok för mycket och färskt för att jag ska tycka att det inte är nåt! Vi blir rådda att åka till akuten, där kikar först en sköterska och jag visar även de massor av blodsprängningar som uppträdde i hela ansiktet och även ut på öronen.. hon vill att en läkare kikar, så en stund senare när han har kikat så sätts de en nål i armen för att ta blodprov och vätska om det skulle vara så att hon skulle få vara kvar. Efter ca 1,5 timmes väntan på provsvaren kommer läkaren ut och talar om att allt ser bra ut och att blodet i kräkningarna borde bero på att hon inte ätit sen i fredags och kanske kunde ha en magkatarr som spökar.. så nu försöker vi med snäll mat och yougurt osv.
Natten till idag sov både jag och maken med ett öga öppet och vi stod i givakt så fort hon lät, alltså är jag totalt slut som människa.. var sekundrar från att ringa förlossningen i morse och be om att få träffa någon jag skulle kunna övertyga om att få ta ut minitjejen ett par dagar tidigare (nästa torsdag är det slut) dör jag mådde CRAP måste jag säga ont i huvudet och rummet snurrade, benen lydde inte alls och tårarna kom som ett brev på posten.. Just nu känns det lite bättre, men det är för mycket som händer runt om oss inte bara i våran familj, Nykomlingen lilla L går inte upp i vikt, vilket naturligtvis stressar livet ur hans mor.. en annan god vän ligger inlagd på sjukan med sin mage för att liten trycker på urinledare och njure… och flera andra barn runt om är sjuka… och det finns inte ett jota jag kan göra för att hjälpa, det är frustrerande… jag vill kunna göra något. Nu får världen krya på sig
Ruta 1
Lilltjejen fick efter viss övertalan en tid till doktorn igår, försökte lirka med damen på 1177 att jag vet när mina ungar har öroninflamation.. men nej då det var ju absolut ingen mening med en doktor för de får iallafall inget penicillin, och så drog hon ramsan om recistenta bakterier osv.. nu råkar det vara så att det beror lite på barn och hur kraftig inflammaton man har och hur gammal man är!! Känner mig rätt kunnig på dett område då lillkillen är ett ordentligt öronbarn han är inne på 3:de omgången med rör och har haft otaliga inflammationer..
och bara för att klargöra det JO hon har öroninflammation och en ordentlig sådan med, så penicillin i 5 dagar lite ventoline och nossprej.. ibland ger jag inte mycket för 1177.. när sonen på sportlovet kom hem och utvecklade nässelfeber i rasande takt över hela kroppen, fick jag sentomsider om en tid, men den doktorn tittade på honom från dörrhålet och sa -Han har medaljongfeber och det finns inget att göra åt det.. ingte helt övetygad talar jag om att jag nog kommer återvända.. hem och googla på detta och det är definitivt inte några medaljoner.. för att göra en lång historia kort 6 samtal senare mellan Barn, 1177, och olika vårdcentraler, konstaterades att jo det är ju helt vanlig nässelfeber och det var ju på övergående.. man kanske skulle ta och bli hobbyläkare eller var det just det man måste vara när man har ungar..
Idag kommer min kära far hit och hjälper min inte så ordningssinnade man att städa i garaget och pannrummet, så det äntligen blir ordning på torpet. Och det ser ut som att det kommer ordna sig med kranar och andra VVS historer som behöver lite översyn här hemma.
Lite sak jag försöka hinna med för mig själv med, pratade med vännen L nu på morgonen och en tur till Babyproffsen står eventuellt på eftermiddagsschemat… en filt, ett åslakanset, och frigoliten till lilltjejens bilstol sa hämtas. Jag har ju letat babyfilt ett bra tag nu utan att hitta någon som klickat direkt.. men det finns en mycket gosig variant på BP brun ullig med rosa insida. Mycket fin.
NU KAFFE
Badrum, städningar och en massa…
Nu i skrivande stund sätts de sista sakerna upp i badrummet, och sen återstår städningen och det roligaste att få plocka in saker i skåpen.. hänga upp nya handdukarna och fixa till lite, så jag äntligen får ta en dusch i VÄRME Bilder kommer när det är klart.
Min älskade man städade som en lite ekorre igår, och det är bara hallen där uppe och lilltjejens rum kvar, och det kommer gå på en pyttestund.. så fort de är klara ska vi/han ta tag i det.. Han har varit så duktig, inte gnällt en gång över att jag bara sitter här i soffan och domderar
Imorgon ska vi på ultraljud för att se hur stor minitjejen är, om jag får säga och tro så känns det som hon skulle vara ordentligt stor. Hon är i vilket fall i precis hela magen.. Tänkte även att jag skulle be om att få göra en CTG kurva pga sammandragningarna som absolut inte ger med sig, de kommer inte regelbundet på annat vis än att läget blir ordentligt spänt så fort jag rör mig.. Diabetes sköterskan var också intresserad av hur stor hon är, om jag ska ta ännu mer insulin. Tar nu 20-22, 8, 18-20… fingrarna ser ut som nåldynor och magen med, en massa små blåmärken. Nu ska jag mysa med lilltjejen hon verkar trött.
Ont det gör ont, det gör ont…
Jag är inte precis på topp.. Jag har så ONT i magen och runt om ryggen, på det kastar vi foglossningarna som gör att man går (om man nu går) som en vaggande anka… dessutom börjar vattnet samla på sig, fossarna ser ut som storlek 38 med en bredd på desamma och jag känner bara för att gnälla.. mår lite illa dessutom. Jag har nedräkning till 1 april nu och det är ”bara” 16 dagar kvar, om hon inte skulle kunna tänka sig att vilja titta ut lite tidigare..
Idag MÅSTE jag städa och det är oavsett om jag orkar eller inte.. för idag MÅSTE badrummskillarna vara klara, jag fixar inte att gå ner för trappen kissnödig som en flodhäst… Det är en massa att stryka i källaren och damm överallt vi har ju inte gjort en redig städning på 3 veckor.. nu har jag en fantastisk man här hemma som fixar och donar hela tiden men jag lovar att han ser ut som han börjar lessna på det.. helt förståeligt faktiskt..
Nästa bekymmer vet jag inte om det är ett bekymmer ännu, det kommer visa sig inom 3 veckor.. och det är att lilltjejen blivit utsatt för vattkoppor men vi vet lagom till att minitjejen ska ut i världen om det är så eller inte, inkubationstiden är ju 2-3 veckor. Vet inte om det är så hälsosamt för mini att få det omgående.. ska lusläsa nätet efter lite info om det.
Nä men ha en trevlig dag
Planering planering
Fasiken vad planering det krävs när man ska till att få sitt tredje barn, har jag upptäckt. Vart ska de stora barnen vara och ska pappa åka hem till dem eller vara kvar på sjukhuset med mig?? Min tanke i det hela är att han ska vara kvar första natten och sen fara hem och ta hand om de stora. Det jag vet är att minitjejen kommer anlända på förmiddagen den 31 mars. och eftersom jag har diabetes även den här gången så undrar jag om det blir som förra gången.. då åkte lilltjejen direkt upp på 62C och fick mat och jag åkte till uppvaket. Jag har lite önskningar den här gången eftersom allt är planerat. Jag skulle vilja att innan de matar minidamen med ersättning, att hon skulle få prova amma först på uppvaket. Undrar vem jag ska prata med detta om… Har hört att det ska ta någon extra dag innan mjölken rinner till, när det är planerat snitt. Då vore det ju strålande om mini inte är tokmätt på ersättning och inte vill amma.. ond cirkel..
Jag får se vem jag ska prat med, jag har ju träffat VÄRLDENS BÄSTA LÄKARE på förlossningen, kanske att hon kan vara ett altenativ, jag lämnade ett meddelande till henne i måndags om hon nu fick det..
Dagen idag bjudet på ett besök till öppna förskolan, om benen vill mig väl bästa läkaren ovan har sjukskrivit mig tom. 12/4 för de massor av förvärkar jag har och grymma foglossningar.. Listan med medicinska problem kan göras 1 mil lång känns det som. Men hon sa det att försök att göra någonting på förmiddagen när du känner dig som ”bäst” Det är bra för diabetesen oxå.. så vi provar.
Ha en bra dag i solen!
